Biovac® SBR-process:

Satsvis rening i 6 steg

Reningsprocessen i ett Biovac® minireningsverk sker efter ”aktiv slam”-metoden. I avloppsvattnet finns naturliga bakterier och mikroorganismer och vid rätt tillförsel av syre uppnås en naturlig process som efterlämnar avloppsvattnet färdigrenat. Genom att tillsätta en liten mängd flockningsmedel binds den sista vattenlösliga fosforn till slammet innan det renade avloppsvattnet släpps ut.

Vad innebär satsvis rening?

Satsvis rening innebär att reningsverket alltid renar en bestämd mängd avloppsvatten, oavsett hur mycket eller lite avloppsvatten reningsverket tar emot just för stunden. Genom att rena vattnet satsvis kan processen optimeras och justeras för maximal kvalitet på det renade vattnet. Reningsverket får en jämnare belastning jämfört med genomströmningsteknik där vattnet istället renas i ett kontinuerligt flöde. Anläggningen blir dessutom okänslig för ojämn belastning vilket gör reningsverken särskilt lämpliga för fritidsområden med stora variationer i belastning under året.

Samma teknik oavsett storlek

Oavsett storlek på ett Biovac® reningsverk sker rening efter SBR-processens sex steg. Samma principer gäller alltså i våra reningsverk för ett hushåll som i våra stora anläggningar för hundratals personer.

SBR-processens 6 steg:

1. Uppfyllningsfas

Om det finns avloppsvatten i mottagningstanken pumpas detta till reaktorn. När reaktorn är full startar reaktionsfasen. Mottagningstanken fungerar nu som en buffert för nytt avloppsvatten under den tid det tar för reaktorn att genomföra en reningscykel.

2. Reaktionsfas

När reaktorn fyllts upp efter uppfyllningsfasen startar reaktionsfasen. Ca 30% av reaktorns totala volym består av aktivt biologiskt slam. Det orenade avloppsvattnet blandas med slammet med hjälp av luft. Syresättningen pågår kontinuerligt under tre timmar. Syresättning och näringsrikt orenat avlopps­vatten stimulerar tillväxten av bakterier och mikroorganismer, vilket i sin tur renar vattnet. För att fånga den sista vattenlösliga fosforn tillsätts ett flock­ningsmedel som binder fosforn till slammet.

3. Sedimenteringsfas

Under denna fas avstannar all luftning för att uppnå ett lugnt och stabilt sedimenteringsförhållande. Det biologiska slammet sjunker nu till botten på reaktortanken.

4. Slamuttag

Under sedimenteringsfasen tas den överskottsmängd aktivt slam som bildats under reaktionsfasen bort. Överskottslammet hamnar i en speciell slamtank eller i en slamtork, beroende på typ av anläggning.

5. Utloppsfas

När överskottslammet är borttaget och kvarvarande aktivt slam har sedimen­terat klart i reaktorn, dräneras det renade avloppsvattnet till recipienten/utloppsanordningen. Efter utloppsfasen startar uppfyllningsfasen igen om det är orenat avloppsvatten i mottagningstanken, annars startar väntfasen.

6. Väntfas

Om det inte finns avloppsvatten att rena går anläggningen i väntfas med periodisk luftning av det aktiva slammet. Om väntfasen varar i mer än två dygn går anläggningen i dvala, vilket innebär en mer sparsam luftning för att upp­rätthålla livet i det aktiva slammet så länge som möjligt.