Biovac SBR-process:

Satsvis rening i 6 steg

Reningsprocessen i ett Biovac reningsverk sker efter ”aktiv slam”-metoden. I avloppsvattnet finns naturliga bakterier och mikroorganismer och vid rätt tillförsel av syre uppnås en naturlig process som efterlämnar avloppsvattnet färdigrenat. Genom att tillsätta en liten mängd flockningsmedel binds den sista vattenlösliga fosforn till slammet innan det renade avloppsvattnet släpps ut.

Vad innebär satsvis rening?

Satsvis rening innebär att reningsverket alltid renar en bestämd mängd avloppsvatten, oavsett hur mycket eller lite avloppsvatten reningsverket tar emot just för stunden. Genom att rena vattnet satsvis kan processen optimeras och justeras för maximal kvalitet på det renade vattnet. Reningsverket får en jämnare belastning jämfört med genomströmningsteknik där vattnet istället renas i ett kontinuerligt flöde. Anläggningen blir dessutom okänslig för ojämn belastning vilket gör reningsverken särskilt lämpliga för fritidsområden med stora variationer i belastning under året.

Samma teknik oavsett storlek

Oavsett storlek på ett Biovac reningsverk sker rening efter SBR-processens sex steg. Samma principer gäller alltså i våra reningsverk för ett hushåll som i våra stora anläggningar för hundratals personer.

SBR-processens 6 steg:

1. Uppfyllningsfas

När det finns tillräcklig mängd avloppsvatten i anläggningen pumpas detta till reaktorn som startar reaktionsfasen. Reningsverkets mottagningsdel fungerar nu som buffert för nytt avloppsvatten under den tid det tar för reaktorn att genomföra en reningscykel.

2. Reaktionsfas

När reaktorn är full blandas avloppsvattnet med det aktiva slammet genom att luft tillförs till reaktorn. Syresättningen stimulerar tillväxten av bakterier och mikroorganismer vilket renar avloppsvattnet. I slutet av processen doseras flockningsmedel ut som binder fosforn till slammet.

3. Sedimenteringsfas

Under sedimenteringsfasen avstannar luftningen för att uppnå ett lugnt och stabilt förhållande för sedimentering. Det biologiska slammet och den bundna fosforn sjunker till botten på reaktorn och skiljs från det renade vattnet.

4. Slamuttag

Efter avslutad rening har mängden slam i reaktorn ökat. Överskottet pumpas till ett slamlager som töms med jämna mellan­rum, oftast genom slamsugning. Om anläggningen är utrustad med slamtork kan slammet komposteras av anläggningsägaren själv.

5. Utloppsfas

När överskottsslammet är borttaget och kvarvarande aktivt slam har sedimenterat dräneras det renade avloppsvattnet till utloppet. Finns det nytt orenat avloppsvatten i anläggningen startar uppfyllningsfasen om igen. Annars övergår processen till väntfasen.

6. Väntfas

I reningsverkets reaktor finns alltid en viss mängd aktivt slam. Om det inte finns avloppsvatten att rena
ställer anläggningen om till väntfas med periodisk luftning av det aktiva slammet. Vid längre frånvaro
än två dygn går systemet ner i dvala, vilket innebär en mer sparsam luftning för att upprätthålla livet
i det aktiva slammet så länge som möjligt.